Jag är författare & textförfattare, kompositör, pianist, sångare, fotograf, retuschör, filmare, redigerare, brädspelsskapare, pedagog, humanist, bågskytt, pappa till fem barn och morfar till två barnbarn.

Mitt fullständiga namn är Jörgen Mikaelsson Evyson, född 1970, uppvuxen i Skellefteå men bosatt i Burträsk. I Skellefteå har jag sedan 2006 arbetat som estet- och svensklärare på gymnasiet. Jag har en ämneslärarexamen från Umeå Universitet och har även läst berättarteknik och filmvetenskap på Högskolan i Skövde.

I grunden är jag en självlärd estet och har därför ett intuitivt och gränslöst förhållande till alla former av skapande. Och även om målsättningen länge var att få jobba med film, är det i musiken och skrivandet jag slutligen funnit mina huvudsakliga uttrycksformer.

Jag lärde mig att läsa redan innan jag börjat skolan och har nog skrivit till och från sedan dess. Men eftersom jag hållit på med musik lika länge och tänker mycket i bilder, har skrivandet inte alltid haft huvudrollen. Det har snarare haft en större biroll, bland annat i form av låttexter och filmmanus.

Jag var under så många år inriktad på att filmskapandet var min grej, att det aldrig slog mig att jag kunde skriva böcker. Men till slut insåg jag att skrivandet inte kräver enorma budgetar eller ständiga kompromisser med producenter och finansiärer. Allt jag behöver göra är att skriva. I skrivandet kan jag dessutom göra mina berättelser hur småskaliga eller storslagna jag vill, utan att behöva tänka på om de är praktiskt genomförbara i verkligheten eller inte.

Allt möjligt. Men jag har lite svårt för deckare. Dels för att det går tretton på dussinet av dem, dels för att det är genre som väldig sällan överraskar. Men det finns självklart undantag. Caleb Carrs 1800-talsdeckare The Alienist och Angel of Darkness är fantastiskt välskrivna och intressanta. 

Annars så läser jag en del japanska författare, som Haruki Murakami, Sayaka Murata och Toshikazu Kawaguchi. Men jag läser och inspireras även av författare som Jules Verne, Edgar Allan Poe, Isaac Asimov, Iain Banks, Neil Gaiman, Andy Weir och R.F. Kuang. Vad gäller svenska författare så älskar jag Folk med ångest av Fredrik Backman.

Det var definitivt när jag som 19-åring läste Getingfabriken och Gå på glas, båda av Iain Banks. Jag har alltid varit en inbiten cineast, men de här två böckerna visade hur överlägsen litteraturen är filmmediet när det kommer till fundamentala plot twists. Mina fördomar och förutfattade meningar gjorde en 180-graders vändning och landade rakt i ansiktet på mig. Och med all denna nya information, som självklart funnits där hela tiden, kunde jag inte annat än att läsa om båda böckerna igen. Den här händelsen har nog påverkat mitt eget författarskap mer än någon annan läsupplevelse.

De flesta idéer kommer från egna erfarenheter och funderingar kring den mångfacetterade upplevelsen att vara människa, samt från observationer av vardagliga företeelser. Men de kommer också från sådant jag läst och från filmer jag sett. Har man sen livlig fantasi och en relativt automatiserad associationsförmåga går det rätt snabbt från uppslag till en färdig ramberättelse.

Det mest typiska är väl att jag pendlar rätt friskt mellan genrer och stilar, samt att jag gärna utforskar olika idéer och tänk om-scenarier. Den genre som ligger närmast det jag gör är nog spekulativ fiktion. Jag försöker helt enkelt utmana mig själv att våga experimentera när jag skriver. Dels för att jag själv inte ska bli uttråkad, dels för att jag inte ska fastna i någon slentrianmässig serieproduktion.

Ett typiskt drag i mina berättelser är annars att jag placerar mina karaktärer i en för dem oväntad situation, sedan får vi följa med och se hur de löser det hela. Dessa berättelser brukar inte så sällan innehålla en del skruvade och humoristiska inslag. Jag har även en förkärlek för att gestalta mina karaktärers subjektiva upplevelser, plocka ut dem i verkligheten så att säga, och då rör jag mig inom den magiska realismen.

Det är ett klassiskt organiserat kaos. Jag skriver intuitivt, ofta utan en alltför detaljerad plan och låter berättelsen växa fram tillsammans med karaktärerna. Men å andra sidan läser jag alltid igenom det senaste jag skrivit och försöker slutföra varje stycke eller avsnitt så nära perfektion jag kan innan jag går vidare. Jag fokuserar helt enkelt på stabilitet och långsamma, metodiska framsteg snarare än att skriva ett snabbt och rörigt första utkast.

Rent praktiskt arbetar jag helt digitalt, i molnet, vad gäller research, idéutkast och påbörjade texter. Men med ett heltidsjobb som gymnasielärare, fem barn, två barnbarn, flera andra kreativa intressen och en vardag som kräver min fullständiga närvaro har jag sällan tid att skriva på bestämda tider. Jag skriver helt enkelt när och där tillfälle ges.

Genom att jag har alla texter i molnet kan jag enkelt växla mellan att skriva på datorn, på mobilen, på surfplattan och på e-läsaren, vilket innebär att jag inte alls är lika beroende av en specifik tid eller plats för mitt skrivande.

Kort svar: Ja, självklart! 

Långt svar: I december 2025 släppte jag min tredje novellsamling, vilken innehåller både gamla och nya berättelser. I samband med det kände jag att det var dags att ta tag i någon av mina romanidéer som tålmodigt legat och väntat på mig i molnet. Men under julledigheten blev jag naturligtvis inspirerad från ett helt oväntat håll, och på bara några dagar hade en helt ny romanidé tagit form. Det är en fullt utvecklad konceptuell berättelse med komplexa och intressanta karaktärer. Så nu siktar jag på att göra romandebut om ett eller två år.